Välkommen härliga lördag! Denna lördagen för mig har betytt sovmorgon, förkylning, hosta, huvudvärk, dator, foto, matlagning och packningsproblem. Hade lite tid över och började tänka på min packning för hemfärden. Hur i allsindar ska jag kunna få med mig allt hem?! Det kommer bara inte gå. Vet inte hur jag ska göra än, om jag ska ta en extra väska på planet eller skicka med posten. Attans dyrt båda alternativen, frågan är om det är värt det?! 

Nu tycker jag att det räcker med alla dumma väderuppdateringar på facebook från er där hemma i Sverige. Jag vet att ni går mot varmare tider och jag mot kallare, men jag vill inte bli påmind om det precis hela tiden! Alla bilder på att ni ligger ute och solar, att det är varmt och skönt, att sommaren kommer, det räcker nu!.
Jag kan berätta för er att här är det inte dessamma. Idag regnar det och blåser och är dessutom svinkallt. På morgonen när man vaknar är näsan så kall att man tror man sover i sovsäck utomhus en vinternatt. Händerna och tårna håller på att förfrysa undertiden man mjölkar.
Egentligen ska jag väl inte klaga. Jag har ju faktiskt haft sommar och värme i ca 5 månader, eller 6 kanske. Det är ju faktiskt helt okey! Och när jag kommer hem till Sverige igen måste ni lova att ha fint väder till mig. Jag kommer i slutet på juni, så ni kan beställa bra väder av väderguden redan nu!

Bra början på dagen. Mjölkningen flöt på, det luktade gott ute efter det lilla regn vi fick på morgonen. Ha Lurad! Kom in till mjölktanken, 25 grader! Guuuud, glömt sätta igång skiten. Mjölken ska vara typ 9 grader efter mjölkning och sedan sjunka till 4. Panik! Ringde till Pete, inte mycket att göra nu säger han. Jaja, bara till att sätta ingång den och hoppas på det bästa...

Jag har tänkt på det där med kvinnor som inte jobbar. Som bara är hemma. En hemmafru. Mannen jobbar och familjen klarar sig på en lön. Det är lite gammaldags sådär. Jag tror faktiskt att det hade passat mig. Men bara om jag hade familj, barn, stort hus, många aktiviteter. Att få pyssla, städa, laga mat, baka osv hela dagarna trivs jag med. Gillar att springa omkring och småpyssla. Är ändå rädd för att jag blivit uttråkad tillslut. Men som sagt inte om barnen skulle på 200 aktiviteter varje kväll, om jag själv skulle hinna med lite träning, om mitt hus var stort. Och såklart skulle det inte funka utan att man hade en rik man, eller iallafall en man som tjänade så pass bra att lönen räckte till ett helt hushåll. 

Känner samtidigt att jag kanske säger emot mig själv när jag säger detta eftersom jag är en kvinna som tycker att jämnställdheten mellan män och kvinnor inte är helt som det borde. Kvinnor klarar precis lika mycket som män! Och männen borde hjälpa till i hushållet precis lika mycket som kvinnan. Jag menar därför inte att det är klart att det är kvinnan som ska vara hemma och göra allt. Det skulle lika gärna kunna vara en man som bestämde sig för att vara "hemmaman" och kvinnan jobbar. Det är bara det att jag trivs med att vara "hemmafru". Det har jag hittills fått pröva på i 2 veckor nu. Jag gillar det! Att behöva gå ut och mjölka korna mellan allt fix känns lite småjobbigt. Hade mycket hellre stannat här och småfixat med allting. Städa, tvätta, laga mat, baka, ja, sånt "småpul". 

Inatt, eller imorse mellan alla mina snoozningar, drömde jag något jag faktiskt kom ihåg när jag vaknade!

Jag hade anlänt hemma i Sverige och släkten var hos oss i Plågan för att säga välkommen hem osv.
Marie hade på sig en vit kjol och en lila t-shirt, sådär flickigt och sött. Jenny och William hade likadana tröjor på sig?! Tighta långärmade tröjor med svarta och vita ränder, haha!
Alla var helt glada för att jag äntligen kommit hem. Åt mat och samtalade. Och gissa vad jag gjorde?! Jo, jag låg i en säng i mitten av rummet och bara ville sova för jag var så trött. Haha, snacka om att jag måste varit trött imorse innan jag gick upp! :P

Det är egentligen helt konstigt att man bara kommer ihåg, eller drömmer om såna där konstiga saker? Varför ska jag komma ihåg vad de hade på sig? Och varför denna konstiga klädsel? Och att jag bara ville sova? 
Aja, det är allt jag kommer ihåg från drömmen iallafall Vem vet, kanske var den längre än så i drömmande stund?...

Kände att jag ville göra ett inlägg, men fantasin har helt tagit slut. Började jobba kl. 05.30 imorse och nu är klockan 20.30. Huvudet är totalt tomt på ideer, fantasi, ja tomt på allt. Därför blir detta världens tråkigaste inlägg om absolut nada! 

Eller jo förresten, min bästaste bästa lillasyster klarade sitt delprov till gesällprovet! Men det visste vi ju redan, att hon skulle klara det alltså. Naturbegåvning! :) Mamma sa att hon inte varit kontaktbar på en vecka så nervös hon varit. Haha! SöteGöte!

Nu ska Maggan hoppa i duschen för att sedan dyka vidare ner i bingen. 

Hod Natt på er! :)

När man mår sådär "dagen efter" behöver man en riktig dagen efter frukost! Toast, bacon cheese och oboy!

Igår var det feeest. Finley bns ball.

För er som undrar vad bns ball är har wikipedia förklaringen här: "Bachelor and Spinster Balls (B&S) events are hosted regularly in rural Australia, known locally as "B & S Balls" or simply "B&S's". They are staged for young (18 years and over) spinsters and bachelors and traditionally the couples dress up in formal wear. Large volumes of cheap alcohol such as beer, spirits, Bundaberg Rum and Jim Beam can be consumed. The activities usually start at night and run until morning, but from mid-afternoon people will start to arrive and the partying/drinking will begin. Country music is often features at these events." 

Körde dit, mötte upp med Andrea (tysk tjej som också jobbar på farm). Gick in vid 8. Festade järnet till countrymusik. Dansade en del. Karamellfärg precis överallt. Massa dricka, främst beer. Vid 2 slutade de att spela, då var det "sängen" som gällde. Sängen för natten var baksätet i lilla bilen. Kallt och ja, guuuud så kallt!

Helt klart en bra kväll, en kväll värd att minnas. 

Kalla mig Allt i Allo Maggan... Började morgonen med mjölkning, dagen fortsatte med att bränna massa pinnar och stora träd, efter det var det trimmning av gräsmattan och nu har jag precis kommit hem från mataffären. Köttet står och kokar och jag kan alldeles strax andas ut för dagen. Innan dagen är slut ska lasagnen värmas och grönsaker tillagas för kvällsmaten. Älskar att ha saker att göra, och tur är väl det :P ! 

Eftersom det är så nära nu, 7 veckor kvar, kommer hemlängtan mycket oftare än innan. Det är inte sådär att jag sitter och gråter i ett hörn hela dagarna utan det är bara en känlsa som kommer då och då liksom.

Som alla andra, när man har hemlängtan, är det främst familj, släkt och vänner jag tänker på. Att kunna gå ner i köket och veta att mamma står där, bara prata lite om allt och ingenting. Eller att kunna följa med pappsen när det ska hämtas reservdelar. Att gå in till rummet intill och prata djupa saker, såsom killar, mode mm. med systern. Eller det bästa av allt, att vid matbordet kunna uppfostra lillebroren som inte sitter eller äter som man ska.

Sedan som typisk tjej saknar jag min garderob, kläder, skor, jackor mm. Här har jag typ 4 jeans, 10 par shorts (som det är för kallt för att använda nu), 4 tjocktröjor, mm. Hemma har jag typ 20 par jeans, 20 tjocktröjor, mm. Ja ni fattar, (alla tjejer kommer iallafall fatta!). Jag vill kunna byta varje dag, använda alla mina 40 par skor som jag vet väntar på mig där hemma, inte bara de 2 par tygskorna jag har här. Visst, mestadels spenderar jag dagarna i koluktade jobbekläder och gummistövlar dränkta i skit, men ändå!

Mat är en viktig grej i mitt liv och mammas mat är efterlängtad. Jag gillar maten här och Jane är en fantastisk matlagerska, det är inte det. Men, mammas mat är alltid och kommer alltid att vara något speciellt! Hennes små finesser här och där. Att inte följa recepten till punkt och pricka utan hitta på lite här och där är alltid spännande. Man vet aldrig vad slutresultatet bli! Men helt klart, alltid ätligt och tack till!

Även korv, all slags korv; grillkorv, prinskorv, falukorv, blodkorv, saknar jag. I detta skumma land har de bara äckelkorv. Jag vet, ingen mat är äcklig, men "jaggillarintepreciskorv" då! Den är kornig, grovmalen och inte alls lika god som den vi har hemma. Falukorv har jag inte ens sett här!

Min härliga skånska dialekt! Vart har den tagit vägen? När jag pratar svenska blir det någon konstig skånska/rikssvenska mix. Hoppas verkligen den kommer tillbaka efter ett tag i Plågan!

Saknar er alla! <3

På upptäcksfärd idag med Pete. Hamnade på Hartwood Station, ca 1000 kor och 1000 får, och såklart en massa mark. Har fält som ska sås med majs, 6.3 ha stora, säkert 8-10 av dem. Ja, som ni förstår, en jättefarm!
Farmen ligger, som allt annat här i Australien, in the middle of nowhere. Närmaste byn måste dock vara Conargo, vilken bara är en liten byhåla. 
Iallafall så hittade vi ett stall på gården, gammalt häststall från 1980-talet. Massa grejer som hängde kvar. Super mysigt!

Tänka sig... Nu har jag varit iväg i 24 dagar och är åter på farmen nere i Finley igen. För 2 dagar sedan gick jag i linne och shorts, nu har jag tjocktröja, mjukisbyxor och dubbla strumpor. Min resa har varit helt fantastisk! Jag har sett och upplevt en massa. Träffade även helt underbara människor under turen. 

Att jag ska behöva gå upp 05.00 imorgon för att mjölka kor känns inte lika spännande längre efter denna fantastiska resa. Men... välkommen tillbaka verkligheten! 

Om ca 7 veckor sitter jag på ett plan tillbaka till SveaRike igen, känns lika overkligt det. Ska fåträffa alla goa människor där hemma.

Nu ska det lagas lite mat, endast jag och min värdpappa hemma, så det är jag som står för hushåller 6 veckor framöver, spännande! 

Ha det bäst! Saknar er!